Managing Overflow

Mangaging Overflow (Att hantera överflöd) är ett transdisciplinärt forskningsprogram, där en grupp etnologer och företagsekonomer letar efter exempel på det komplexa fenomen som är centralt i vårt samtida samhälle och som lite mångtydigt kallas överflöd. Överflöd kan nämligen betyda rikedom och överskott men också slöseri och överbelastning. Som metafor betraktat är överflöd en moraliskt laddad term som underförstått signalerar utveckling (åt bra eller fel håll), samtidigt som det anspelar på en knappt skönjbar punkt av jämvikt, balans eller normalitet. Överflöd betecknar en rörelse mellan olika tillstånd och en transgression av gränser.

Det här forskningsprogrammet har som syfte att utforska spänningarna mellan dessa olika betydelser, och de etiska, ekonomiska och estetiska konsekvenser de har både i vardagen och i arbetslivet. Eftersom forskningsprogrammet har en stadig grund i fältstudier är dess mål att bygga en teoretisk referensram som räcker till för att få grepp om fenomenets alla variationer. Vi föreslår en infallsvinkel som tar pulsen på både dramatiska och vardagliga processer. Vi kommer att använda kontrasterande fallstudier för att undersöka många av de för-givet-tagna begrepp som finns samt ett historiskt perspektiv för att säkerställa ett dynamiskt grepp på fenomenet. Kunskap producerad på det här sättet kommer att vara användbar både för forskare och för allmänheten.

Managing Overlow finansierades först med sädpengar från Västsvenska och nu från Jan Wallander och Tom Hedelius Stiftelse.

Nedan följer en kort presentation av de forskare som medverkar i programmet och deras projekt.

Programansvarig: Professor Barbara Czarniawska

Växa upp i överflöd. Att hantera barndom och föräldraskap
Helene Brembeck

I det här projektet studeras hur föräldrar hanterar flöden av kläder, leksaker och andra ting under barnets första år. Den största delen av projektet kommer att utgöras av en etnografisk studie på Öppna Förskolan i centrala Göteborg. Vid sidan av deltagarobservation kommer föräldrar som besöker förskolan att agera medforskare genom att dokumentera centrala inslag i livet runt barnen under ett år.

I projektet ingår också en studie av föräldratidskrifter och föräldrabloggar. Stor vikt kommer också att läggas vid uppkomsten av idéer, produkter och marknadsföring av kvalitetstidsritualer, som exempelvis "fredagsmys", för att ge exempel på hur man hanterar "för mycket" genom att konsumera mera.

Medelålders flytt till mindre boende
Karin M. Ekström

Projektets fråga är hur svenska medelålders konsumenter hanterar överflöd. De representerar bl a den svenska baby-boomgenerationen och har dels kunnat köpa själva de saker de vill ha, dels har de ärvt saker av sina föräldrar. Deras skåp är överfyllda; deras källarförråd är fyllda med prylar som inte längre används; garaget används oftare som förråd för allt annat än bilen. På vilket sätt gör de sig av med saker när de flyttar till mindre boende - genom att skänka, sälja, slänga?

De individuella strategierna kommer att sättas i ett större sammanhang, genom att studera hur loppmarknader, välgörenhetsorganisationer, auktionshus och museer tar emot detta överflöd av prylar. Kan överflöd stimulera företag i privat och offentlig sektor att utveckla nya strategier för att återanvända produkter på antingen ett liknande eller annorlunda syfte än vad som ursprungligen var tänkt?

Nyhetsfabriker
Barbara Czarniawska

Det här projektet baseras på en fältstudie av tre nyhetsbyråer: TT i Sverige, ANSA i Italien och Reuter i Storbritannien. Den här studien går ut på att titta på nyhetsbyråer ur ett rent industriellt perspektiv: hur tillverkas nyheter? Det finns frågeställningar såsom vem förser nyhetsbyråerna med råmaterial, vilken roll spelar deras kunder (dagstidningar och finansinstitutioner), och hur själva organiseringen av att få ut nyheterna går till. Resultatet visar att förutom att nyhetsbyråerna tar hand om överflödet av inkommande material så engagerar de sig i att ta hand om överflödet av sin produktion, genom att hjälpa kunder att hantera det. Huvudrollen i denna process är de nya och ständigt utvecklade mjukvaruprogrammen. Fältstudierna leder till en hypotes att nyhetsproduktionen är på väg mot ytterligare cybernisering (datakontroll av produktionsprocesser) och cyborgisering (hybridisering av nyhetsproducenter).

Överflöde möter underskott: journalism möter företagande
Elena Raviola

Det här forskningsprojektet bygger på en tidigare etnografisk studie av integrering av nyhetsproduktion online och på papper på en italiensk tidning. Studien som utforskade gränssnittet mellan online och papperstidningar, avslöjade ett annat avgörande gränssnitt: det som finns mellan företag och nyhetsrum. Medan den förstnämnda gruppen styrs av företagandets logik så styrs den andra av professionalismens (journalismens) logik: medan den första gruppen hanterar underskott, så hanterar den andra överflöd. Hur koordinerar de sina kontrasterande försök? Vilken roll har den teknologi (som är dyr, men tänkt att hjälpa till att spara) som medlar mellan de två fälten? Projektet kommer att återanvända fältmaterial från den tidigare studien i Italien och applicera samma metod på svenska tidningar.

Att hantera (över)flöd i sjukvården
Lars Norén

Den svenska sjukvården står inför ett ökande flöde av patienter, nya behandlingsmetoder och nya läkemedel. Baserat på argumentet om minskade resurser har dessa flöden förvandlats till överflöd inom sjukvården, tack vare verktyg som prioriteringslistor, köer och lönsamhetsanalyser. På så sätt kan överflöd på ett ställe förvandlas till flöden på andra ställen. Man kan anta att företag inom den privata sjukvården kommer att skapa anordningar som bidrar till flexibilitet och snabbhet när överflöd i den offentliga sjukvården förvandlas till affärsmöjligheter. Detta kommer att studeras i tre fallstudier.

Den första studien fokuserar på hur försäkringsbolag omvandlar köer i den offentliga vården till affärsmöjligheter, genom att använda en försäkringsplan (PHI) från den privata sektorn. Den andra fallstudien fokuserar på övervikt som ett hälsoproblem och det ökande flödet av nya behandlingsmetoder och nya läkemedel som knyts till det här problemet. Den tredje studien fokuserar plastikkirurgi som kan förknippas med ett ökande flöde av behandlingsmetoder och idéer om hur man kan använda sådan kirurgi.

Den finanskunnige vardagssvensken?
Claes Ohlsson

Projektets bakgrund är den gräns- och branschöverskridande finansekonomins kraftigt ökade betydelse i människors vardagsliv sedan 1980-talet och framåt. En grundläggande idé om överflöd kan sägas finnas i finansmarknaden som metafor där pengar har potential att alltid skapa mer pengar. I huvudsak har detta präglat finansekonomins expertsystem och inte minst i förhållande till politikens makroekonomi där sambanden blivit alltmer komplexa på nationell nivå.

Ett övergripande syfte är att undersöka och problematisera de uppfattningar om människors vardagsliv och livsplanering som återfinns i kommunikation mellan institutionella aktörer med finansekonomisk förankring och enskilda individer. Projektets huvudsakliga mål är att bidra med en beskrivning av och diskussion om ett relativt nytt, komplext och viktigt samhällsfenomen som framstår som förhållandevis outforskat mer allmänt men särskilt ur just kommunikationsperspektivet. Dagens gränslösa finansekonomi påverkar onekligen människors vardagsliv i Sverige genom bl.a. premiepensionsvalet och den kraftigt utbyggda konsumentmarknaden för finanshandel under det senaste decenniet men vi vet ännu ganska lite om vilka konsekvenser sådan påverkan har när det gäller samspel mellan olika värdegrunder eller för institutionell samverkan mellan myndigheter och andra aktörer. Det är också tydligt att gränser mellan samhällsinformation och marknadsföring blir oklara i situationer där t.ex. en intressant distinktion finns mellan tron på rationella val baserade på objektivt hållen information och behovet av att övertyga individer med hjälp av olika värde- och sakargument. Situationer där dessa gränser framstår som oklara är vanliga i möten mellan finansekonomins expertsystem och människors vardagsliv.

Finns det ett överflöd i musikindustrin?
Jakob Wenzer

Under de två senaste decennierna har det uppstått nya teknologier som tillåter reproduktion av musik som aldrig någonsin tidigare varit möjlig. Det har gett upphov till ett otal lagliga dilemman som för det mesta har ekonomiska följder. Stora musikbolag och musikersammanslutningar skapar debatter om nödvändigheten att anpassa frågan om copyright till den nuvarande situationen. Men det finns grupper som tycker om den här nya reproduktionsteknologin. En sådan är de oberoende producenterna av elektronisk dansmusik som riktar sig till klubbar och dansställen. De beskriver sig själva som en "remix"-kultur: de lånar strofer från olika artister och lägger på nya arrangemang, eller ändrar elementens ordning. Det finns också ett fortlöpande utbyte mellan producenter, klubbar, ägare, diskjockeys och deras publik. Dessa klubbar är långt ifrån ett marginellt fenomen: det är här musiktrender testas och lanseras, och många av dem har kopplingar till universitetsmusiker och artister som testar nyheterna. Genom att studera utvalda klubbar i Göteborg och Stockholm borde det vara möjligt att kartlägga musikindustrins nya geografiska uppkomst, dess ekonomiska och lagliga aspekter tillsammans med sociala och estetiska sådana.

The business historian in distress: lost in the archives
Susanna Fellman and Andrew Popp

Perhaps the most commented upon example of overflow in contemporary society is in relation to information. The proliferation of information as a marker of modernity was presaged by the giant corporations to which the nineteenth-century gave birth. Firms in key industries were enabled in their growth by new forms and technologies of information that knitted together and coordinated organizations of unparalleled scale, scope, and complexity. Information, produced by an onrush of technological change, became itself a key technology. Corporations were to an extent defined and made by their control over information. Knowledge became power; documentation a key to success. But this proliferation of information has a dark side. As one manager reported; ‘I am swamped in information but starved of data.’ Aptly mixing metaphors of surfeit and dearth, he captured a peculiarly modern condition; the possibility of knowing too much.

In historical research, scarcity of empirical, archival material is the most common problem, particularly when going further back in history. Thus it has been primarily historians of earlier periods who have been interested in the question of sources, source criticism and how to combine fragments of sources into a narrative. Historians of more recent periods occasionally run across the problem of ample archival material, but not the material that enables him/her to answer the research question at hand. Thus the common complaint of the historian is the scarcity of relevant sources.
In business history, usually focusing on more recent periods, the problem might be of another type. Given the developments in information technologies and the growth of corporations as large-scale, enduring, and bureaucratized organizations, business archives are usually extensive, resulting in an overwhelming abundance of material. Thus, the business historian has to deal with questions such as; how might we handle this amount of material, without losing the focus? How to go about it in a systematic fashion and select the (most) relevant material?
This is not just a question of ‘tactics,’ but also of forms of knowledge. Historians are used to working inductively from sources and within a naturalistic paradigm. Traditionally they begin with the specific and look only tentatively towards larger patterns; cautious about generalization, modeling, and theory they are as apt to emphasize change as they are continuity. Commonly, historians begin with sources and not questions. Within business history though, close to neighbouring social sciences, it has been more common to start from scientifically motivated research questions, and then proceed to search for suitable archival and other empirical material that can help answer those questions. Thus, the stance might be reversed; to begin with the question and then go in search of the data. Amidst this overflow of corporate information, the business historian is perched on the cusp of different understandings of how we might know the world.

In this project we will deal with the question of how business historians go about doing their work in this situation of ‘swamping.’ This will be done by 1) interviewing business historians about their own work processes and procedures; 2) studying a sample of business history publications based on in-depth archival research, and analyzing how this issue is dealt with in practice, looking at sources usage and reflections on material and methods in the text; 3) investigating historiographical/methodological textbooks and how their recommendations to practicing historians. A basic assumptions is that the business historians’ skill is handling both scarcity and abundance of archival material. These issues confront every social scientist working with empirical material and have wider implications in a world of overflow and abundance.